Under arbetet med boken om om nyfikenhet i organisation har jag:
Använt mig av bibliometriska metoder
För att kunna avgöra vilka centrala forskare, forskningsartiklar och konkurrerande synsätt som finns inom ämnet har jag genomfört flera olika sökningar och noggrant gått igenom hur ämnet beskrivs inom olika vetenskapliga discipliner. Det här arbetet har gjorts under samma tidsperderiod och fristående från arbetet med en forskningsöversikt i ämnet. Det har gjort det möjligt att i efterhand jämföra resultaten.
Forskning
Det går lätt för mig att läsa forskning om organisation och ledarskap. Det har varit mer utmanande för mig att läsa forskning inom psykologi, kognitionsvetenskap och neurovetenskap. Det har helt enkelt tagit tid att nå fram till den ”kropp av kunskap” som gjort att jag kan tillgodogöra mig forskningen. Det har varit en resa in i att förstå olika forskningsströmmar och det är först på senare år jag upplever att jag kan röra mig i kunskapslandskapet.
Ledarskap- och management böcker
Har styrt min läsning av fackböcker helt utifrån det här projektet sedan 2018. Jag har läst en bok i veckan och publicerat mina tankar om dem på LinkedIn. En stor nytta med detta är att jag byggt ett brett och djupt nätverk av tänkare, forskare och författare. Jag upplever att jag fått en god relation med flertalet författare. Nätverket har i sin lett mig till uppslag för nya böcker att läsa.
Kommersiella rapporter och affärsmedia
Det finns en mängd organ och företag som gör undersökningar om företagens förutsättningar och hur arbetsmarknaden utvecklas. Till detta skall affärspressen läggas till.
AI-transkribering
Kostnaden för AI-transkribering har sjunkit de senaste åren och det är möjligt att skapa stora mängder text från stora mängder ljud – framför allt på engelska. Det har gjort att jag kunnat ladda ner ett hundratal podcast, mängder av föreläsningar, och göra om dem till text. Det här är ett arbete som fortgår.
Teknologi för textanalys
Det finns stora möjligheter att göra stora mängder böcker sökbara och addera till ett arkiv av stora mängder utvalda vetenskapliga artiklar för att göra textanalys av dem. Primärt har klustring och sökbarhet haft en innebörd i mitt lärande och i arbetet med att skriva.
Intervjuer
De senaste åren har jag gjort över 100 djupintervjuer med forskare och företagsledare. Inom det här projektet är det ett trettiotal. Det som skiljer sig den här gången är att jag siktat in mig på de allra mest framgångsrika managementforskarna och har intervjua flera som är på Thinker50-list.
Rundbordsamtal
Har genomfört 10 rundabordssamtal med ledare för att få in ytterligare kunskap om ämnet. De har bestått av 40 minuter föreläsning och sedan samtal i cirka 60 minuter. Dessa har inte minst bidragit till en förståelse för hur ämnet berör olika professioner på olika sätt. Det något som här fortlöper och är mycket lärorikt.
Omvärldsbevakning
Har haft stor nytta av mina erfarenheter och kunskaper inom omvärldsbevakning. Har som alltid byggt en omvärldsbevakningsstruktur med tekniska agenter som levererar information till mig på daglig bas och utifrån mina kriterier. Dessa hjälper mig att få kännedom om nya projekt och skeenden inom området.
Systematisk informationssökning
Den mer systematiska informationssökningen består av att jag att återgå till de vetenskapliga databaserna en gång i månaden och se vad som är nytt. Varje månad innebär det att jag hittat 10-20 nya vetenskapliga artiklar att läsa.
Systematisk informationsförsörjning
Jag använder mig av tekniska agenter som förser mig med information löpande utifrån fastslagna sökbegrepp och ämnen. Det gäller både information i bred bemärkelse och forskningsinformation.
AI-tjänster för forskningsinformation
Ämnet har passat bra för att utvärdera de tjänster som blir allt vanligare och bättre som erbjuder möjlighet att ställa frågor mot och föra en dialog med AI som indexerat publicerad forskning.
Konsekvent pärlbandsmetod
Pearlgrowing, eller pärlbandsmetoden, är en teknik inom litteratursökning och informationssökning. Metoden går ut på att på ett systematisk sätt följa upp källhänvisningen i väl utvalda och relevanta källor (pärlor). På så sätt skapar man ett ”pärlband” av information där varje ny källa leder till ytterligare relevanta källor. Den här metoden leder främst till källor som ligger längre bak i tiden och snart uppstår en kunskap om vilka centrala forskare, artiklar och tänkesätt som finns inom en domän.