Under arbetet med boken om om nyfikenhet i organisation har jag:
Använt mig av bibliometriska metoder
För att kunna avgöra vilka centrala forskare, forskningsartiklar och konkurrerande synsätt som finns inom ämnet har jag genomfört flera olika sökningar och noggrant gått igenom hur ämnet beskrivs inom olika vetenskapliga discipliner.
Forskning
Det går lätt för mig att läsa forskning om organisation och ledarskap. Det har varit mer utmanande för mig att läsa forskning inom psykologi, kognitionsvetenskap och neurovetenskap. Det har helt enkelt tagit tid att nå fram till den ”kropp av kunskap” som gjort att jag kan tillgodogöra mig forskningen. Det har varit en resa in i att förstå olika forskningsströmmar och det är först på senare år jag upplever att jag kan röra mig i kunskapslandskapet.
Ledarskap- och management böcker
Har styrt min läsning av fackböcker helt utifrån det här projektet sedan 2018. Jag har läst en bok i veckan och publicerat mina tankar om dem på LinkedIn. En stor nytta med detta är att jag byggt ett brett och djupt nätverk av tänkare, forskare och författare. Jag upplever att jag fått en god relation med flertalet författare. Nätverket har i sin tur lett mig till uppslag för nya böcker att läsa, värdefulla samtal men framförallt ett stöd som jag är oändligt tacksam för.
Böcker om nyfikenhet
Böcker om nyfikenhet spänner över många olika områden. Vissa tar sin utgångspunkt i företagande och ledarskap och lyfter fram nyfikenhet som en central drivkraft för innovation och utveckling. Andra är mer forskningsbaserade och hämtar sina perspektiv från psykologi, kognitionsvetenskap eller pedagogik. Det finns också verk som utforskar nyfikenhetens kulturella och historiska dimensioner, och som visar hur vår syn på nyfikenhet har förändrats över tid.
Samtidigt tangerar många av dessa böcker angränsande teman. En del behandlar osäkerhet och vår förmåga att orientera oss i det ovissa. Andra närmar sig fenomen som förundran, där nyfikenheten vävs samman med känslor av fascination och upptäckarlust. Ett växande område handlar också om frågor och frågekultur – hur kvaliteten på våra frågor formar lärande, samarbete och förståelse.
Tillsammans ger böckerna en mångfacetterad bild: nyfikenhet kan beskrivas och förstås på olika sätt, men oavsett perspektiv är den alltid nära förbunden med hur vi lär, skapar och utvecklas.
Kommersiella rapporter och affärsmedia
Det finns en mängd organisationer och företag som genomför undersökningar om företagens förutsättningar och arbetsmarknadens utveckling. En iakttagelse är att dessa främst konstaterar hur viktig nyfikenhet är i organisationer och arbetsliv – men de gör det om och om igen. Till detta kan affärspressen läggas, kanske främst Forbes, HBR och The Economist. Där är det vanligt med vittnesmål: framgångsrika ledare som betonar hur central nyfikenheten är, inte bara för dem själva utan också i det kollektiva sammanhanget.
AI-transkribering
Kostnaden för AI-transkribering har sjunkit de senaste åren och det är möjligt att skapa stora mängder text från stora mängder ljud – framför allt på engelska. Det har gjort att jag kunnat ladda ner ett hundratal podcast, mängder av föreläsningar, och göra om dem till text. Det här är ett arbete som fortgår. När ljud blir text kan den även analyseras och visualiseras på ett mer kraftfullt sätt, även det ofta stöttat med AI.
Teknologi för textanalys
Det finns stora möjligheter att göra stora mängder böcker sökbara och addera till ett arkiv av stora mängder utvalda vetenskapliga artiklar för att göra textanalys av dem. Primärt har klustring och sökbarhet haft en innebörd i mitt lärande och i arbetet med att skriva.
Intervjuer
De senaste åren har jag gjort över hundra djupintervjuer med forskare och företagsledare. I det här projektet rör det sig om ett fyrtiotal. Det som skiljer den här gången är att jag har fokuserat på de allra mest framgångsrika och internationellt erkända organisations- och managementforskarna, men också på tongivande forskare inom neurovetenskap, kognitionsvetenskap och psykologi med fokus på nyfikenhet och/eller dess roll i organisation och arbetsliv.
Rundbordsamtal
Har genomfört 10 rundabordssamtal med ledare för att få in ytterligare kunskap om ämnet. De har bestått av 40 minuter föreläsning och sedan samtal i cirka 60 minuter. Dessa har inte minst bidragit till en förståelse för hur ämnet berör olika professioner på olika sätt. Det något som här fortlöper och är mycket lärorikt.
Omvärldsbevakning och systematisk informationsförsörjning
Har haft stor nytta av mina erfarenheter och kunskaper inom omvärldsbevakning. Har som alltid byggt en omvärldsbevakningsstruktur med tekniska agenter som levererar information till mig på daglig bas och utifrån mina kriterier. Dessa hjälper mig att få kännedom om nya projekt och skeenden inom området. De tekniska agenterna förser mig med information löpande utifrån fastslagna sökbegrepp och ämnen. Det gäller både information i bred bemärkelse och forskningsinformation.
Systematisk informationssökning
Den mer systematiska informationssökningen består av att jag att återgår till de vetenskapliga databaserna en gång i månaden och se vad som är nytt. Varje månad innebär det att jag hittat 10-20 nya vetenskapliga artiklar att läsa
AI-tjänster för forskningsinformation
Ämnet har passat bra för att utvärdera de tjänster som blir allt vanligare och bättre som erbjuder möjlighet att ställa frågor mot och föra en dialog med AI som indexerat publicerad forskning. AI-tjänster för forskning bygger på samma grund som andra AI-tillämpningar: de tränas på enorma mängder vetenskapliga artiklar, rapporter och citeringsdata. I användningen blir det tydligt hur kraftfulla verktyg det är, samtidigt som de på ett mycket klart sätt kräver omdömesgill hantering och förutsätter att användaren redan har en gedigen kunskap.
Konsekvent pärlbandsmetod
Pearlgrowing, eller pärlbandsmetoden, är en teknik inom litteratursökning och informationssökning. Metoden går ut på att på ett systematisk sätt följa upp källhänvisningen i väl utvalda och relevanta källor (pärlor). På så sätt skapar man ett ”pärlband” av information där varje ny källa leder till ytterligare relevanta källor. Den här metoden leder främst till källor som ligger längre bak i tiden och snart uppstår en kunskap om vilka centrala forskare, artiklar och tänkesätt som finns inom en domän.