admin

Affärsvärdet av nyfikenhet ligger i den gemensamma rörelsen mot något nytt. Det är vad som ger en stabilitet när organisationens eller företagets omvärld förändras – om och om igen.
 
Jag har intervjuat några av världens mest framgångsrika management- och organisationsforskare. Har nagelfarit den senaste forskningen och samtalat med flertalet framgångsrika ledare som jobbar medvetet med att stimulera en vetgirighet hos medarbetarna.
 
Det som förenar är uppfattningen att en organisation där många har en stor törst efter kunskap blir framtidsinriktad, möjlighetsorienterad och handlingskraftig. Framför allt skapar nyfikenhet en slags gravitation som drar människor till varandra vilken ger stabilitet i den gemensamma rörelsen ut från det bekväma, välkända, nuet mot något nytt och okänt.
 
Det här är något jag kommer att prata om nästa onsdag, den 22 mars klockan 15.00. Klockan 16.00 beger vi oss ut på en Foresightseeing med Newseeum.

Det är NAV:scen och Newseeum som arrangerar på Rotorfabriken i Nacka.

Mer information och köp din biljett här:
https://lnkd.in/dsyY96SM

Rädsla, oro och brist på psykologisk trygghet utgör ett hinder för att individen ska våga prova, till och med tänka i nya banor. Det är ett hinder för att medarbetare ska ifrågasätta. Det hämmar en gemensam resa ut från det som är känt mot det som är nytt och ovisst.

Å andra sidan skapar nyfikenhet psykologisk trygghet. En hög social nyfikenhet är avgörande för våra relationer och skapar både en slags gravitation mellan människor och en stabilitet i sociala system.

Just den här relationen har jag fördjupat mig inom och det utgör en del av vad ”the business case for curiosity” egentligen är. Det är något som jag skriver en bok om just nu – kul att det börjar uppmärksammas, tack Chefstidningen.

Affärsvärdet av nyfikenhet ligger i den gemensamma rörelsen mot något nytt. Det är vad som ger en stabilitet när organisationens eller företagets omvärld förändras – om och om igen. Det menar Peder Söderlind som är författare och arbetar med sin fjärde bok med arbetstiteln Kunskapstörst – Nyckeln till konkurrenskraft och professionell framgång.

Jag har intervjuat flera av världens mest framgångsrika management- och organisationsforskare. Har nagelfarit den senaste forskningen och samtalat med flertalet framgångsrika ledare som jobbar medvetet med att stimulera en vetgirighet hos medarbetarna. Det som förenar är uppfattningen att en organisation där många har en stor törst efter kunskap blir framtidsinriktad, möjlighetsorienterad och handlingskraftig. Framför allt skapar nyfikenhet en slags gravitation som drar människor till varandra vilken ger stabilitet i den gemensamma rörelsen ut från det bekväma, välkända, nuet mot något nytt och okänt.

Nyfikenhet är ett förhållandevis nytt ämne inom management- och organisationsforskningen. Samtidigt är intresset mycket stort. Det ingår i kritiska delar som bland annat ledarskap, kreativitet, innovation, samarbetsförmåga, välmående och entreprenörskap men har hittills fått en underordnad betydelse. I den här boken vänder Peder på perspektivet och lyfter upp den roll nyfikenheten har.

En av de saker som fascinerar mig mest med nyfikenhet är att det både är en egenskap och ett tillstånd. Nyfikenhet är en drivkraft som kan främjas, vi kan bli mer nyfikna genom övning och handlingar. Det innebär att de flesta av oss kan designa livet och vardagen på ett sätt så nyfikenheten väcks och på det sättet formar vi oss själva så att vi, på sikt, blir mer nyfikna. På ett liknande sätt är möjligt att i en organisation skapa en kultur som bygger ett nyfiket beteende hos medarbetare. Bevisen för nyttan är robusta. Nyttan för individen. Nyttan för organisationen.

Peder Söderlind är författare och arbetar med sin fjärde bok med arbetstiteln Kunskapstörst – strategi, ledarskap och organisation för nyfikna sinnen. Han menar att alla organisationer måste skapa en gemensam rörelse i en värld där ”stå stilla” inte är ett alternativ. Det finns en sak som håller ihop organisationen och som låter den balansera mellan nuet och framtiden – en stark inre motivation att lära.

Nyfikenhet är ett förhållandevis nytt ämne inom management- och organisationsforskningen. Samtidigt är intresset mycket stort. Det ingår i kritiska delar som bland annat ledarskap, kreativitet, innovation, samarbetsförmåga och entreprenörskap men har hittills fått en underordnad betydelse. I den här boken vänder Peder på perspektivet och lyfter upp den roll nyfikenheten har.

Han menar att nyfikenheten skapar en slags gravitation som drar människor till varandra och ger en gemensam rörelse ut från det bekväma, familjära mot något okänt. Den utgör en stabilitet för sociala system och hjälper individer och organisationer att röra sig tillsammans i en värld som ständigt förändras. Peder argumenterar i boken att det är vad som behövs för att både individen och organisationen skall slå sig fri från ett orimligt beroende av förutsägbarhet.  

Nyfikenheten är en handling, ett görande, en praktika. Den bär en offensivitet och beslutsamhet. Och så har jag också velat skriva boken. Du som läser den skall kunna använda det du lärt dig redan samma dag. När du går in i nästa möte kan du, utan att berätta det för någon, prova några av de tekniker och metoder som beskrivs här. Du behöver inte be någon om lov eller skapa någon plan.

Det är inte säkert att människors nyfikenhet vinner i en slags inre kamp över tvivel, vanor och övertygelser. Vår vilja att behålla status quo är exceptionellt stark. Vi är villiga att behålla system och normer till och med när vi vet att de är dåliga för oss själva och för mänskligheten. Det är dock möjligt att organisera och leda på ett sätt så att nyfikenheten lättare segrar. Den går att utveckla, stimulera, öka – hos medarbetaren, i ledarskapet, organisationen och på arbetsplatsen. 

En av de största utmaningarna jag upplever både individer, organisationer och samhället har just nu är vacklande framtidstro och bristande handlingskraft direkt kopplad till det. Kanske det är pandemin, kriget, ständig förändring, ständigt ny teknologi, nya beteenden, extrema informationsmängder som bidragit till en form av trötthet. Det utgör en slags paradox: Vi behöver vara som mest vakna, alerta när vi är som tröttast. Det finns en stark relation mellan nyfikenhet och välmående. Nyfikna individer ser fler möjligheter. De provar. Agerar. Att odla en nyfikenhet inom organisationen är ett kraftfullt verktyg för att skapa en optimism.

Nyfikenhet, törsten att veta, aktiveras av när individen möter något nytt, när något är komplext, svårtolkat och överraskande. Det skapar en inre motivation som ger ett utforskande beteende. Men nyfikenhet är inte enbart en egenskap, ett karaktärsdrag eller en sinnesstämning, något individuellt, utan även något kollektivt. Den kan bäddas in i organisationens kultur, utgöra en värdering och normerande ideologi. 

Den här boken handlar om hur det görs. 

Kort om Peder Söderlind
Peder Söderlind har en bakgrund inom journalistik, är föreläsare och har arbetat med research för bl.a. Veckans Affärer och Dokument Inifrån. Han har en magisterexamen i interaktionsdesign och har under de senaste tio åren arbetat med tjänstedesign. Idag arbetar han i det egna företaget Glykol AB som hjälper organisationer att effektivisera riskbedömning.