Affärsvärdet av nyfikenhet ligger i den gemensamma rörelsen mot något nytt. Det är vad som ger en stabilitet när organisationens eller företagets omvärld förändras – om och om igen. Det menar Peder Söderlind som är författare och arbetar med sin fjärde bok med arbetstiteln Kunskapstörst – Nyckeln till konkurrenskraft och professionell framgång.
Jag har intervjuat flera av världens mest framgångsrika management- och organisationsforskare. Har nagelfarit den senaste forskningen och samtalat med flertalet framgångsrika ledare som jobbar medvetet med att stimulera en vetgirighet hos medarbetarna. Det som förenar är uppfattningen att en organisation där många har en stor törst efter kunskap blir framtidsinriktad, möjlighetsorienterad och handlingskraftig. Framför allt skapar nyfikenhet en slags gravitation som drar människor till varandra vilken ger stabilitet i den gemensamma rörelsen ut från det bekväma, välkända, nuet mot något nytt och okänt.
Nyfikenhet är ett förhållandevis nytt ämne inom management- och organisationsforskningen. Samtidigt är intresset mycket stort. Det ingår i kritiska delar som bland annat ledarskap, kreativitet, innovation, samarbetsförmåga, välmående och entreprenörskap men har hittills fått en underordnad betydelse. I den här boken vänder Peder på perspektivet och lyfter upp den roll nyfikenheten har.
En av de saker som fascinerar mig mest med nyfikenhet är att det både är en egenskap och ett tillstånd. Nyfikenhet är en drivkraft som kan främjas, vi kan bli mer nyfikna genom övning och handlingar. Det innebär att de flesta av oss kan designa livet och vardagen på ett sätt så nyfikenheten väcks och på det sättet formar vi oss själva så att vi, på sikt, blir mer nyfikna. På ett liknande sätt är möjligt att i en organisation skapa en kultur som bygger ett nyfiket beteende hos medarbetare. Bevisen för nyttan är robusta. Nyttan för individen. Nyttan för organisationen.
