Uncategorized

Under arbetet med boken om om nyfikenhet i organisation har jag:

Använt mig av bibliometriska metoder
För att kunna avgöra vilka centrala forskare, forskningsartiklar och konkurrerande synsätt som finns inom ämnet har jag genomfört flera olika sökningar och noggrant gått igenom hur ämnet beskrivs inom olika vetenskapliga discipliner.

Forskning
Det går lätt för mig att läsa forskning om organisation och ledarskap. Det har varit mer utmanande för mig att läsa forskning inom psykologi, kognitionsvetenskap och neurovetenskap. Det har helt enkelt tagit tid att nå fram till den ”kropp av kunskap” som gjort att jag kan tillgodogöra mig forskningen. Det har varit en resa in i att förstå olika forskningsströmmar och det är först på senare år jag upplever att jag kan röra mig i kunskapslandskapet.

Ledarskap- och management böcker
Har styrt min läsning av fackböcker helt utifrån det här projektet sedan 2018. Jag har läst en bok i veckan och publicerat mina tankar om dem på LinkedIn. En stor nytta med detta är att jag byggt ett brett och djupt nätverk av tänkare, forskare och författare. Jag upplever att jag fått en god relation med flertalet författare. Nätverket har i sin tur lett mig till uppslag för nya böcker att läsa, värdefulla samtal men framförallt ett stöd som jag är oändligt tacksam för.

Böcker om nyfikenhet
Böcker om nyfikenhet spänner över många olika områden. Vissa tar sin utgångspunkt i företagande och ledarskap och lyfter fram nyfikenhet som en central drivkraft för innovation och utveckling. Andra är mer forskningsbaserade och hämtar sina perspektiv från psykologi, kognitionsvetenskap eller pedagogik. Det finns också verk som utforskar nyfikenhetens kulturella och historiska dimensioner, och som visar hur vår syn på nyfikenhet har förändrats över tid.

Samtidigt tangerar många av dessa böcker angränsande teman. En del behandlar osäkerhet och vår förmåga att orientera oss i det ovissa. Andra närmar sig fenomen som förundran, där nyfikenheten vävs samman med känslor av fascination och upptäckarlust. Ett växande område handlar också om frågor och frågekultur – hur kvaliteten på våra frågor formar lärande, samarbete och förståelse.

Tillsammans ger böckerna en mångfacetterad bild: nyfikenhet kan beskrivas och förstås på olika sätt, men oavsett perspektiv är den alltid nära förbunden med hur vi lär, skapar och utvecklas.

Kommersiella rapporter och affärsmedia
Det finns en mängd organisationer och företag som genomför undersökningar om företagens förutsättningar och arbetsmarknadens utveckling. En iakttagelse är att dessa främst konstaterar hur viktig nyfikenhet är i organisationer och arbetsliv – men de gör det om och om igen. Till detta kan affärspressen läggas, kanske främst Forbes, HBR och The Economist. Där är det vanligt med vittnesmål: framgångsrika ledare som betonar hur central nyfikenheten är, inte bara för dem själva utan också i det kollektiva sammanhanget.

AI-transkribering
Kostnaden för AI-transkribering har sjunkit de senaste åren och det är möjligt att skapa stora mängder text från stora mängder ljud – framför allt på engelska. Det har gjort att jag kunnat ladda ner ett hundratal podcast, mängder av föreläsningar, och göra om dem till text. Det här är ett arbete som fortgår. När ljud blir text kan den även analyseras och visualiseras på ett mer kraftfullt sätt, även det ofta stöttat med AI.

Teknologi för textanalys
Det finns stora möjligheter att göra stora mängder böcker sökbara och addera till ett arkiv av stora mängder utvalda vetenskapliga artiklar för att göra textanalys av dem. Primärt har klustring och sökbarhet haft en innebörd i mitt lärande och i arbetet med att skriva. 

Intervjuer
De senaste åren har jag gjort över hundra djupintervjuer med forskare och företagsledare. I det här projektet rör det sig om ett fyrtiotal. Det som skiljer den här gången är att jag har fokuserat på de allra mest framgångsrika och internationellt erkända organisations- och managementforskarna, men också på tongivande forskare inom neurovetenskap, kognitionsvetenskap och psykologi med fokus på nyfikenhet och/eller dess roll i organisation och arbetsliv.

Rundbordsamtal
Har genomfört 10 rundabordssamtal med ledare för att få in ytterligare kunskap om ämnet. De har bestått av 40 minuter föreläsning och sedan samtal i cirka 60 minuter. Dessa har inte minst bidragit till en förståelse för hur ämnet berör olika professioner på olika sätt. Det något som här fortlöper och är mycket lärorikt. 

Omvärldsbevakning och systematisk informationsförsörjning
Har haft stor nytta av mina erfarenheter och kunskaper inom omvärldsbevakning. Har som alltid byggt en omvärldsbevakningsstruktur med tekniska agenter som levererar information till mig på daglig bas och utifrån mina kriterier. Dessa hjälper mig att få kännedom om nya projekt och skeenden inom området. De tekniska agenterna förser mig med information löpande utifrån fastslagna sökbegrepp och ämnen. Det gäller både information i bred bemärkelse och forskningsinformation.

Systematisk informationssökning
Den mer systematiska informationssökningen består av att jag att återgår till de vetenskapliga databaserna en gång i månaden och se vad som är nytt. Varje månad innebär det att jag hittat 10-20 nya vetenskapliga artiklar att läsa

AI-tjänster för forskningsinformation
Ämnet har passat bra för att utvärdera de tjänster som blir allt vanligare och bättre som erbjuder möjlighet att ställa frågor mot och föra en dialog med AI som indexerat publicerad forskning. AI-tjänster för forskning bygger på samma grund som andra AI-tillämpningar: de tränas på enorma mängder vetenskapliga artiklar, rapporter och citeringsdata. I användningen blir det tydligt hur kraftfulla verktyg det är, samtidigt som de på ett mycket klart sätt kräver omdömesgill hantering och förutsätter att användaren redan har en gedigen kunskap.

Konsekvent pärlbandsmetod
Pearlgrowing, eller pärlbandsmetoden, är en teknik inom litteratursökning och informationssökning. Metoden går ut på att på ett systematisk sätt följa upp källhänvisningen i väl utvalda och relevanta källor (pärlor). På så sätt skapar man ett ”pärlband” av information där varje ny källa leder till ytterligare relevanta källor. Den här metoden leder främst till källor som ligger längre bak i tiden och snart uppstår en kunskap om vilka centrala forskare, artiklar och tänkesätt som finns inom en domän.

Dagens industri arrangerar exklusiva nätverk för chefer och specialister i syfte att höja kompetensen genom aktivt erfarenhetsutbyte. De förtroliga nätverken låter medlemmarna diskutera sina utmaningar och dilemman med likasinnade som har liknande yrkesmässig erfarenhet.

HR-direktörsnätverket riktar sig till CHRO på ett medelstora till stora bolag. CHRO’s roll och ansvar växer snabbt i takt med allt större krav från omvärlden samtidigt som man ofta står ensam i sin position inför strategiska beslut.

Kunskap är inte makt längre – det är vår förmåga till lärande som kommer att bli hårdvalutan. Vi behöver tänka om och tänka nytt kring lärandet för att hänga med i den nya framtiden. Peder Söderlind gav oss en ordentlig skjuts i både lärandet, reflektionen och diskussionen under sin föreläsning, där både organisationen och individen var utgångspunkter. Föreläsningen gav mersmak och framför allt vilja att lära mer kring hur vi skapar dom bästa förutsättningarna för människor i organisationerna att förbli nyfikna och lärande. Och vad kan vara ett bättre resultat än det efter en föreläsning?!

Marie Hallander Larsson, samtalsledare Dagens Industris HR-direktörsnätverk

Vi vill gärna koka ner nyfikenhet till ett tillstånd eller känsla. Något som enbart sker i huvudet på individen – den inre motivation att lära. Men det är ett misstag att begränsa sig i tänkandet om nyfikenhet på det sättet. 

Nyfikenhet är även något kollektivt. Det är en nätverkspraxis, en relationspraxis. Det handlar om en kapacitet att knyta an eller skapa kopplingar mellan vad jag vet idag och vad jag vill veta. Men även att bygga kopplingar mellan olika idéer, fakta till fakta, uppfattningar med uppfattningar, erfarenheter med erfarenheter, människor med människor. Oss själva och världen. Mellan dåtid, nutid och framtid.

Affärsnyttan av nyfikenhet ligger i den gemensamma rörelsen mot något nytt. Att bygga en kultur som klarar både att behålla det som funkar idag och söka det som skall fungera i morgon. 

För att lyckas behöver vi på ett medvetet sätt designa våra nätverk så de blir tillräckligt djupa för att stötta djup kunskap och nätverk som tillräckligt breda för att utmana våra antaganden och erfarenheter. 

Resultatet av en organisation där många har en stor törst efter kunskap är att den blir framtidsinriktad, möjlighetsorienterad och handlingskraftig. Det här är vad jag talar med ledningsgrupper, HR, L & D och ledare om. Vill du veta mer är du varmt välkommen att kontakta mig. 

Affärsvärdet av nyfikenhet ligger i den gemensamma rörelsen mot något nytt. Det är vad som ger en stabilitet när organisationens eller företagets omvärld förändras – om och om igen.
 
Jag har intervjuat några av världens mest framgångsrika management- och organisationsforskare. Har nagelfarit den senaste forskningen och samtalat med flertalet framgångsrika ledare som jobbar medvetet med att stimulera en vetgirighet hos medarbetarna.
 
Det som förenar är uppfattningen att en organisation där många har en stor törst efter kunskap blir framtidsinriktad, möjlighetsorienterad och handlingskraftig. Framför allt skapar nyfikenhet en slags gravitation som drar människor till varandra vilken ger stabilitet i den gemensamma rörelsen ut från det bekväma, välkända, nuet mot något nytt och okänt.
 
Det här är något jag kommer att prata om nästa onsdag, den 22 mars klockan 15.00. Klockan 16.00 beger vi oss ut på en Foresightseeing med Newseeum.

Det är NAV:scen och Newseeum som arrangerar på Rotorfabriken i Nacka.

Mer information och köp din biljett här:
https://lnkd.in/dsyY96SM

Rädsla, oro och brist på psykologisk trygghet utgör ett hinder för att individen ska våga prova, till och med tänka i nya banor. Det är ett hinder för att medarbetare ska ifrågasätta. Det hämmar en gemensam resa ut från det som är känt mot det som är nytt och ovisst.

Å andra sidan skapar nyfikenhet psykologisk trygghet. En hög social nyfikenhet är avgörande för våra relationer och skapar både en slags gravitation mellan människor och en stabilitet i sociala system.

Just den här relationen har jag fördjupat mig inom och det utgör en del av vad ”the business case for curiosity” egentligen är. Det är något som jag skriver en bok om just nu – kul att det börjar uppmärksammas, tack Chefstidningen.

Affärsvärdet av nyfikenhet ligger i den gemensamma rörelsen mot något nytt. Det är vad som ger en stabilitet när organisationens eller företagets omvärld förändras – om och om igen. Det menar Peder Söderlind som är författare och arbetar med sin fjärde bok med arbetstiteln Kunskapstörst – Nyckeln till konkurrenskraft och professionell framgång.

Jag har intervjuat flera av världens mest framgångsrika management- och organisationsforskare. Har nagelfarit den senaste forskningen och samtalat med flertalet framgångsrika ledare som jobbar medvetet med att stimulera en vetgirighet hos medarbetarna. Det som förenar är uppfattningen att en organisation där många har en stor törst efter kunskap blir framtidsinriktad, möjlighetsorienterad och handlingskraftig. Framför allt skapar nyfikenhet en slags gravitation som drar människor till varandra vilken ger stabilitet i den gemensamma rörelsen ut från det bekväma, välkända, nuet mot något nytt och okänt.

Nyfikenhet är ett förhållandevis nytt ämne inom management- och organisationsforskningen. Samtidigt är intresset mycket stort. Det ingår i kritiska delar som bland annat ledarskap, kreativitet, innovation, samarbetsförmåga, välmående och entreprenörskap men har hittills fått en underordnad betydelse. I den här boken vänder Peder på perspektivet och lyfter upp den roll nyfikenheten har.

En av de saker som fascinerar mig mest med nyfikenhet är att det både är en egenskap och ett tillstånd. Nyfikenhet är en drivkraft som kan främjas, vi kan bli mer nyfikna genom övning och handlingar. Det innebär att de flesta av oss kan designa livet och vardagen på ett sätt så nyfikenheten väcks och på det sättet formar vi oss själva så att vi, på sikt, blir mer nyfikna. På ett liknande sätt är möjligt att i en organisation skapa en kultur som bygger ett nyfiket beteende hos medarbetare. Bevisen för nyttan är robusta. Nyttan för individen. Nyttan för organisationen.